-lu-

.... Men, då man har lediga dagar och alla andra jobbar så har man mycket tid över att fundera, den här gången har jag hunnit fundera på dejting, jag själv aldrig varit på en dejt, eller, jag vet inte om jag varit på dejt, visst jag har varit ut och ätit sett på bio och sånt, men det var antingen med vänner, pojkvän eller familj, jag har aldrig blivit utbjuden på dejt. För mig är det en sån sak som bara händer på film, men jag vet ju att det är en hel del som dejtar, men jag har nog, vad jag vet och minns aldrig dejtat själv. Det är lite synd, skulle vara trevligt att testa tror jag, men snacka vad jag skulle vara nervös innan! oo, h-vete också! Min mage skulle aldrig sluta snurra! Det är så det känns då jag är nervös, det snurrar nå så enormt mycket!

Dejting, för mig som jag sa är något som bara händer i filmer, så det ändå jag vet om det är det jag ser, och det känns oftast väldigt fejkat, vilket film är, fejk, men på nått sätt blir man ändå avundsjuk, jag vill också. Men går det? Kommer det at hända mig nån gång? Det är inte troligt, men man kan ju alltid hoppas, men man ska aldrig hoppas på för mycket.

Att ha hopp och drömmar är alltid bra, bara man håller dem vid en hyfsat nromal nivå, och inte svävar iväg allt för långt. Jag har själv gjort det många gånger, och varje gång har jag blivit besviken.

Jag märker verkligen att jag har för mycket tid över, annars skulle jag aldrig grubbla på sånt här,
just ja, som ni kanske märker, eller så vet vissa av er det sen tidigare, men jag har iaf en tendens till att grubbla sönder allt, och då menar jag ALLT! Jag försöker ändra på det, men det är inte så lätt att ändra på någonting man gjort hela sitt liv, jag har blivit bättre, det måste jag erkänna, men jag är långt ifrån mitt mål i grubblighet, :P . Tidigare har jag varit den som bara grubblat och suttit för mig själv i ett hörn, skrivit dikter och ritat mörka bilder :P numera gör jag lite mer grejer, jag umgås med folk och är faktiskt riktigt öppen mot andra, men jag har lite svårt för att komma på ett bra samtals ämne, oftast blir det något uselt alldagligt ämne som är uttjatat, ibland har jag mina ljusa stunder och kan prata om allt, men det beror oftast på vem jag pratar medm och i vilken situation vi är just då.

Nu kanske ni undrar vad som står först på min lista i att öva bort av min geubblighet,
och det är att inte fundera över en puss/kys,
att inte kolla runt över axeln på den jag kysser och fundera över om det är någon som stör sig på det vi gör
att inte fundera över min kropp, om jag har för mycket fett, jag menar tar han i mig och har en uppåtstående manick så borde det ju vara självklart att han gillar mig, men ändå så grubblar jag över det...



nu känner jag att jag har gått alldeles för långt i min öppenhet, så, tillsvidare så slutar jag skriva nu,