-lu-

..... och kommunkation är svårt att ha i vissa grupper...

vissa människor är verkligen urusla, andra är fega och andra tänker efter för lite i förväg,
vissa är för stolta för att erkänna när de har fel, andra tar på sig skulden direkt,
vissa försöker gömma sig bakom förklaringar,
medan andra vill på reda på vad som egentligen har hänt för att det blivit så tokigt.

Jag är besviken på väldigt många personer just nu, väldigt besviken.
Nyårs blev verkligen inte vad det skulle ha blivit.
Jag vet egentligen inte vem jag ska lägga skulden på,
jag vet en som inte ska få allt över sig, även om det kanske borde vara den personen,
men om jag känner henne rätt, så blev hon överkörd av alla andra.
Och det är synd...
jag förstår verkligen inte varför alla ska ändra sig så där i sista minuten,
och börja dra till med en massa oförklarliga, och helt ologiska bortförklaringar,
den ena efter den andra och de blev bara mer och mer desperata till att försöka få det att bli mitt fel.

Jag var inte den enda som inte tog illa vid sig över hur vissa betedde sig igår,
men vis om var här tog alla illa vid sig på olika sätt,
jag och marcus för att det kändes som att ni tyckte att vi var dåliga värdar, och hade för lite sitt platser (vilket vi verkligen inte har, huvva det ryms typ minst 7 pers i bara soffan :P )

Vi försökte komma på varför man gör så där, för det låg inget vettigt bakom det.
Kanske så dög det inte,
eller så den förklaringen jag tror mest på; för lata, ni ids inte anstränga er det minsta.

aja, jag hoppas att välkomst drinken jag skickade till er smakade väl.
hoppas att ni hade en trevlig nyår fest.

De senaste dagarna har jag upptäckt en av de viktigaste egenskaperna man bör ha i ett fungerande förhållande.
Och det är kommunikation.

Inte bara i kärleksförhållanden, utan i ALLA förhållanden, vänskap, familj, klasskompisar & arbetskamrater.
Utan bra kommunikation blir det oftast väldigt många missförstånd.

För mig är bra kommunikation att tala klarspråk, och att säga det man menar.
Och om man börjar säga något så ska man slutföra meningen på ett eller annat sätt för att det inte ska uppstå en massa missförstånd.

aja, gott nytt år!
kram kram!

Jasi, nu har han tyvärr farit hem till sig, har dock fått spendera 6 st mysiga timmar tillsammans med honom. Nu ska jag försöka sova lite grand. Får se hur det går. Kommer nog att ta ett tag innan jag lyckas somna, har ju som en hel del tankar i huvudet just nu. Jag var orolig att det skulle bli sån där spänd tystnad, men det var det aldrig, om det var tyst nån gång så var det bara då vi myste och såg lite på tv :) Men mest av allt så småpratade vi en hel del :) Det var riktigt trevligt :)

Jasi, Jasi, nu må man väl försöka få sig lite sömn, jobbar ju trots allt imorgon. börjar dock inte förrän 15.00 och slutar 20.00, vi får väl se om man hittar på något imorgon efter jobbet elller senare i veckan :)

Sov gott, gott folk! :D

Puss och Kram!!

den bästa helgen på året typ.
vI har haft jävligt mycket tur trots det dåliga vädret. Vi hann med en ca 3 ½ kvalrundor på fredagen och lördagen tillsammans. På söndagen så började vi med eliminerings rundorna direkt kl 10.45, vi slutförde tävlingen och det blev bara en sanering på hela tävlingen :)

http://race.ulkhyvlers.net/ - Bilder från tävlingen

Utöver själva racet så har det varit helt underbart folk där :) Team, funktionärer och liknande :)
Det finns dock en jag föll för särskilt. Men jag vågar inte visa det mer än vad jag gjort. Delvis pga åldersskillnaden. Tyvärr så är han lite väl mkt äldre än mig egentligen. Fast det borde inte spela någon roll. Jag hoppas att han bara inte ser mig som en lillskit. Jag tycker om honom riktigt mycket. Han är råtrevlig och verkar vara riktigt mysig :] , det är som i en dröm nästan, jag har fjärilar i magen då jag tänker på det. Han är jätte söt :] -rodnar- . I alla fall så vet jag inte vad jag ska göra åt det. Funderar på att vara drastisk och höra av mig till honom, men ändå så tror jag inte att jag vågar det. Aja, vi får väl se hur det går med den saken.


Fan vad jag gillar honom...

.... Men, då man har lediga dagar och alla andra jobbar så har man mycket tid över att fundera, den här gången har jag hunnit fundera på dejting, jag själv aldrig varit på en dejt, eller, jag vet inte om jag varit på dejt, visst jag har varit ut och ätit sett på bio och sånt, men det var antingen med vänner, pojkvän eller familj, jag har aldrig blivit utbjuden på dejt. För mig är det en sån sak som bara händer på film, men jag vet ju att det är en hel del som dejtar, men jag har nog, vad jag vet och minns aldrig dejtat själv. Det är lite synd, skulle vara trevligt att testa tror jag, men snacka vad jag skulle vara nervös innan! oo, h-vete också! Min mage skulle aldrig sluta snurra! Det är så det känns då jag är nervös, det snurrar nå så enormt mycket!

Dejting, för mig som jag sa är något som bara händer i filmer, så det ändå jag vet om det är det jag ser, och det känns oftast väldigt fejkat, vilket film är, fejk, men på nått sätt blir man ändå avundsjuk, jag vill också. Men går det? Kommer det at hända mig nån gång? Det är inte troligt, men man kan ju alltid hoppas, men man ska aldrig hoppas på för mycket.

Att ha hopp och drömmar är alltid bra, bara man håller dem vid en hyfsat nromal nivå, och inte svävar iväg allt för långt. Jag har själv gjort det många gånger, och varje gång har jag blivit besviken.

Jag märker verkligen att jag har för mycket tid över, annars skulle jag aldrig grubbla på sånt här,
just ja, som ni kanske märker, eller så vet vissa av er det sen tidigare, men jag har iaf en tendens till att grubbla sönder allt, och då menar jag ALLT! Jag försöker ändra på det, men det är inte så lätt att ändra på någonting man gjort hela sitt liv, jag har blivit bättre, det måste jag erkänna, men jag är långt ifrån mitt mål i grubblighet, :P . Tidigare har jag varit den som bara grubblat och suttit för mig själv i ett hörn, skrivit dikter och ritat mörka bilder :P numera gör jag lite mer grejer, jag umgås med folk och är faktiskt riktigt öppen mot andra, men jag har lite svårt för att komma på ett bra samtals ämne, oftast blir det något uselt alldagligt ämne som är uttjatat, ibland har jag mina ljusa stunder och kan prata om allt, men det beror oftast på vem jag pratar medm och i vilken situation vi är just då.

Nu kanske ni undrar vad som står först på min lista i att öva bort av min geubblighet,
och det är att inte fundera över en puss/kys,
att inte kolla runt över axeln på den jag kysser och fundera över om det är någon som stör sig på det vi gör
att inte fundera över min kropp, om jag har för mycket fett, jag menar tar han i mig och har en uppåtstående manick så borde det ju vara självklart att han gillar mig, men ändå så grubblar jag över det...



nu känner jag att jag har gått alldeles för långt i min öppenhet, så, tillsvidare så slutar jag skriva nu,

För en vecka sedan fattade jag och min pojkvän ett gemensamt beslut om att göra slut. Ett mycket tråkigt beslut, men tyvärr ett måste. Efter dessa tre underbara år tillsammans så har vi kommit att växa ifrån varandra. Vi är mer bästa vänner än ett par. Så för bådas skull så fatta vi det beslutet. Det sved att göra det, jag var olycklig över det de fösta dagarna, men jag tycks nu ha vant mig vid det. Och det är ju skönt det. JAg har de senaste åren av vårat förhållande funderat över hur det skulle kännas att vara singel, nu vet jag det. Men det känns ändå konstigt att efter tre år inte kunna ringa sin pojkvän då man har tråkigt och bara babbla i telefonen, konstigt att inte ha en muskulös bröstkorg att vila mot när man ska somna, det känns konstigt att inte kunna ringa till honom och säga god natt, sov gott, dröm sött! vi hörs imorgon älskling! Jag älskar dig! puss puss! Det är något jag på sätt och visa saknar jätte jätte mycket.
Men jag antar att man vänjer sig vid det också.

Dock ett plus enligt mina tjejkompisar som stötta mig så himla mycket genom den här första veckan är att jag kan flörta med vem jag vill,jag behöver inte bry mig om att såra min pojkvän genom att krama för många av mina kill-kompisar, jag kan ha "one-night-stands", nog för det där sist nämnda inte låter så värst lockande. Visst, jag erkänner tanken har väl slagit mig, men det känns inte riktigt som jag. Även om jag kanske inte ska gå in i något djup och allvarligt förhållande på ett tag, så vill jag ändå ha lite mer känsla i det tror jag... Men det märker jag väl hur det blir. Det har ju bara gått en vecka sen jag blev singel.

Så, det kanske blir en sommarfling, vem vet, jag vet iaf att jag får flörta hej vilt på stranden i sommar! , de få dagar man är ledig :P Annars så är det ju dragracing den 18-20e juli, där finns det alltid killar, kanske hittar någon intressant då. Vem vet, vem vet.... Inte jag i alla fall! :P

Såja, nu har jag "pratat" klart för den här gången! Hoppas att ni tittar in igen!
Puss och kram! /Lu